Det senaste årets kaos och elände är nu över, finito, till ända, slut och förbi. Jag är så otroligt lättad även om det givetvis är blandat med en rädsla och osäkerhet för framtiden. Jag har semester till och med måndag, men sedan är jag arbetslös. ARBETSLÖS!!! Det var jag en gång i mitten av 90-talet och då var det för att jag just slutat plugga och bara ville slappa ett tag. Det livet höll mindre än 3 månader och då hade jag inga huslån eller andra åtaganden som krävde ett strukturerat liv med regelbundna inkomster. Nu har jag inte alls samma förutsättningar att lalla på och ta dagen som den kommer.
Mötet var nervöst och jobbigt. Att det skall vara så förbannat svårt att uttrycka sina önskningar, även om jag vet att jag absolut inte har några orimliga sådana och att det är mina rättigheter jag kämpar för. Jag är evigt tacksam för att jag hade min kompis med som fanns bredvid mig och stöttade mig hela vägen. Vilken lycka att ha sådana vänner! Hur som helst slöt vi ett avtal som jag är nöjd med. Jag gick från företaget med huvudet högt och äran i behåll med ett arbetsbetyg som egentligen borde ramas in för att det var så fina ord. Utöver det fick jag en summa pengar, tillräckligt för att jag skall lägga skiten bakom mig, men huslånen är fortsättningsvis obetalda, för att uttrycka det kryptiskt nog.
Jag känner mig nog ännu bitter och besviken över att saker och ting blev som de blev, men jag tänker försöka att inte låta det ta över utan istället försöka fokusera på att det jag gått igenom ska bli en erfarenhet som stärker mig. Nu tänker jag njuta av en JÄVLIGT välförtjänt semester tills på måndag kväll. På tisdag blir det besök på AMS för att anmäla mig som arbetssökande. Jag har tyvärr 3 månaders karens eftersom jag har sagt upp mig, som det så vackert heter, men jag hoppas verkligen att min ofrivilliga ledighet inte skall vara så länge.
Jag håller tummarna och tårna för dig och är säker på att det här kommer att bli bra för dig!
En nystart!
Vad skönt att det är över
Så här långt iallafall. Kämpa på!! Kram