Jag blir så irriterad på mig själv. Just nu känner jag bara hur min motivation seglar iväg längre och längre bort för var dag. Jag peppar mig själv med fördelarna av att vara rökfri och letar tecken på att min kropp mår bättre, men ändå kan jag inte låta bli att önska att det här tjafset skall vara över och att jag får börja röka igen.
Jag vet egentligen inte riktigt var problemet ligger, jag klarar mig utmärkt på jobbet (nej, dagarna har inte blivit kortare och jag får inte mer gjort än före rökstoppet) jag har inga problem att vara rökfri på krogen (funkar bra även att gå ut med rökarna) och allt borde vara så yippee ki-yay, men det är det inte.
Börjar jag rannsaka mig själv så inser jag ju att det har att göra med att jag har så sjukt höga krav på mig själv och att jag fattar att jag har misslyckats. Sen spelar det liksom ingen roll att jag har gjort gigantiska framsteg bara genom att ens försöka sluta, för innerst inne är jag en sämre människa för att jag inte klarar det utan plåster. För att inte tala om varenda cigarett jag rökt den senaste månaden som bara skriker ”loser” åt mig, samtidigt som jag intalar mig själv att det inte är ett misslyckande, bara ett bakslag. Herregud, folk slutar röka varje dag och röker aldrig mer en cigarett igen. Så jävla svårt kan det ju inte vara!
Jag vill också tycka att rökare luktar illa, jag vill också må illa av att ta ett bloss, jag vill också bara låta bli att röka så där bara.
I morgon skall jag läsa igenom hela bloggen med alla era uppmuntrande kommentarer och sen skall jag ta nya tag.Det kanske tar ett tag, men förr eller senare skall jag väl lyckas.
Men vah?! Elli, skärp dig! Vad då misslyckande? Vad då sämre människa?? Dina lungor tackar dig säkerligen för det minskade paketet tobak per dag och det borde väl plånkan också göra? Nalle tycker säkert att pussarna dina är snäppet godare nu
Och handen på hjärtat, om det nu känns som ett sånt misslyckande – borde inte det peppa dig att ge dig f*n på att inte ta de där kvarvarande ciggen då? Ge dig f*n på att släppa plåstret och se vad som händer?
Kanske det inte blev nån *wow-upplevelse* för dig att sluta röka, men inte är det ett misslyckande det du åstadkommit ändå!!
Nä du, hepp och pepp på dig!
Kämpa på – det är inte alls ett misslyckande! Fast svartvitt tänkande vet jag å andra sidan allt om, är expert på området. Och plåster är ju hur bra som helst, kör på bara. Det ligger väl ingen prestige i att sluta utan hjälpmedel, jag tycker du är jäkligt strong som har kämpat på så här bra!