Fick tid till min årliga tandläkarkontroll förra vecka. Min enda tanke om det var: Då har jag varit 3 dagar utan cigaretter.
Räknar inte dagar eller så, men inser ju att det kryper närmare. Just nu lever jag helt i tiden före och efter 4 mars. Blev bjuden till ett evenemang den 16:de mars och funderar inte alls på om jag har andra planer, nä, istället får jag lite noijor över att jag skall visa mig ute utan cigaretter.
Dock fick jag en liten tankeställare härom natten. Först lite bakgrund: Jag och mannen i mitt liv skall iväg på en längre semesterresa i mitten av februari och jag har grunnat väldigt mycket på vad som är ”rätt” tidpunkt att sluta. Min fundering har varit att inte förstöra semestern med att sluta just före eller under resan, så för min del passade det alldeles utmärkt att vi på jobbet gemensamt bestämde 4/3. Vi kommer hem den 1:a. Om allt går som tänkt är jag så avslappnad och harmonisk som bara jag kan vara när det väl är dags. Det är alltså tanken… Hur verkligheten ser ut återstår att se. =)
Tillbaka till storyn: Eftersom jag drar i mig allt vad jag orkar och hinner i dessa dagar så resulterade det i att jag en natt vaknade av en överväldigande hostattack och knappt fick luft. Detta är inte en helt ovanlig företeelse och även om det känns lite panikartat en stund så brukar det reda upp sig. I de värsta fallen är tragiskt nog en cigg det enda som får upp luftvägarna. Denna gång låg jag dock kvar i sängen. Tänk er min förvåning när jag plötsligt börjar filosofera i banor som att det skulle vara skönt att inte behöva vakna på ett hotell på Kap Verde och försöka få upp lungorna genom luftstrupen. För många är detta en ganska självklar sak, men för mig var det nog en av de första gångerna tanken ens slog mig.
Nåja. Det kommer i vilket fall som helst inte att bli en rökfri resa eftersom vår ”guru” rekommenderat oss att inte försöka sluta, eller ens minska på rökningen på förhand. Således får jag ett sista minne av hur det är att sitta på en uteservering en varm kväll med en immig öl.
Det finns ju en liten risk att jag om något år tycker att det är rätt sjukt att drömma om ljumma sommarkvällar och cigaretter, men nu såhär på förhand känns det som ett minne jag kommer att vårda ömt.