Vissa dagar är helt enkelt lite segare, trögare och tröttare än andra. Idag är en sådan dag. Jag försöker att ha projekt och saker som skall uträttas varje dag, men idag vill det sig inte riktigt. Jag tror att en del av det har att göra med att det är vårmässa på jobbet idag. det är årets absolut roligaste och stressigaste arbetsdag. Dagen är ett klimax av månatal av förberedelser med att jaga kanonerbjudanden och hitta precis de grejer kunderna inte hade en aning om att de behöver. I år hann jag bara börja med förberedelserna innan jag blev sjukskriven så jag har liksom missat alltihopa. Lite snopet, men ändå är jag otroligt glad över att jag inte står mitt i det idag.
Tanken gör mig lite nedslagen. Tänk om jag aldrig får tillbaka arbetslusten, tänk om jag fortsätter att vara så här i tidernas evighet? Jag läser om människor fulla med energi som gör saker hela tiden och har tusen bollar i luften medan jag själv kastar upp en boll och har fullt sjå med att få tag i den igen. Tänk om jag till syvende och sist är en i grunden LAT människa som vill ha allt serverat för mig?
Innerst inne vet jag ju att det inte alls är så jag är. Jag gillar mitt jobb. Jag gillar mina arbetsuppgifter. Jag gillar att arbeta hårt och göra rätt för mig. Jag sätter en heder i att utföra mina arbetsuppgifter snabbt och rätt. Just nu fungerar jag bara inte som vanligt. Det är väldigt frustrerande. Jag vill bli som vanligt igen. Snabbt!