Som trogna läsare säkert redan noterat så har jag alltså varit på mitt livs allra första rökfria fest. Där snackar vi framsteg!
Nu består ju livet inte bara av guld och gröna skogar så jag har haft både ups and downs under veckoslutet. Måste ju givetvis erkänna att jag rökte under fredagskvällen.
På något sätt kändes det så fruktansvärt fel att äntligen få helg och sen inte få någon belöning för det, (ja, ja, jag vet, feltänk…), så jag bestämde mig redan på jobbet för att det var okej med några cigaretter bara jag kom hem. Till min jättestora besvikelse var det inte alls så givande som jag föreställt mig under dagen, visst, gott och välbekant var det, men själva belöningskänslan och glädjen i att få röka uteblev. Valet efter det var inte så svårt, jag tryckte på ett nytt plåster och lät bli att röka mer. Bara en sån sak som att jag har ett öppnat paket nere i garaget men inte själv är där säger en hel del om hur jag har förändrats under dessa veckor.
Gårdagens fest var däremot en helt ny upplevelse. Till att börja med kände jag mig mest som ett UFO, men det berodde nog på att jag kom ensam till festligheten och satt nästan en timme och väntade på mitt sällskap. I en sådan situation är det väldigt tacksamt att då och då kunna gå ut och röka, oftast står det någon där ute och röker och eftersom man då har en sak gemensamt så blir det nästan självklart att man byter några ord. Istället satt jag nu vid ensam vid bordet, nickade och bytte några ord med bekanta, men största delen av tiden gick åt att försöka se oberörd ut. Senare blev det bra drag och då var det plötsligt riktigt skönt att inte behöva avbryta ett pågående samtal för att gå ut i kylan. Visst sved det lite i röktarmen när någon i sällskapet varit ut och kom in och luktade (i min värld) jättegott, men det gick till min stora förvåning väldigt lätt att tänka bort. Senare under natten tog jag ett enda bloss, men det var liksom inget mer med det. Häftig känsla!
Det sägs ju att man borde må bättre dagen efter om man inte röker och jag är nästan benägen att hålla med om det. Jag lider vanligtvis av svår krapula, sover väldigt lite, mår illa ända till kvällen och spyr oftast. Denna dag har varit om inte angenäm, så i alla fall helt okej. Jag sov hyfsat, huvudvärken försvann efter några Treo och jag har i det stora hela haft en bra dag. Tackar för det.
Nu ser jag fram emot en ny rökfri vecka, även nu skall det testas något nytt, nämligen att umgås med sambon utan rökridå mellan oss. Han är helt otrolig, han har inte rökt ett bloss på 17 dagar och förhoppningsvis kan jag skippa nästa fredagscigg med honom som förebild.
Heja heja!
Jag tycker du är otrolig som vågade sluta röka utan hjälpmedel, men inte undra på att det var tuff första vecka!! Skönt att plåstren tar udden av suget o att de hjälper! Du är nog tuffare än du tror